Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Denna uppsats hanterar hur kvinnliga karaktärer porträtteras i romantisk komedi genom att närmare studera begreppet ?Manic Pixie Dream Girl?. Detta begrepp leder till missförstånd om kvinnans roll i filmens värld och skapar diskussioner om jämställdhet och västerländsk berättarkultur. Syftet med denna uppsats är att undersöka två kvinnor i två olika romantiska komedier uppfyller de kriterier som nämns av Manic Pixie Dream Girl-begreppets myntare, Nathan Rabin, har lagt fram och om det således är motiverat att argumentera att karaktärerna upprätthåller sexistiska synsätt. Den teoretiska grund som uppsatsen bygger på kommer främst från feministisk teori, men även från Laura Mulveys teori om skopofili och den manliga blicken.

Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see.

Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner.Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter.

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på ? i relation till andra diskurser.

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel.

I have analysed the use of portamenti by violinists Janine Jansen, Itzhak Perlman, Jascha Heifetz and Nathan Milstein in the first 8 bars and the two parallel phrases of the Max Bruch Violin Concerto No. 1 in G minor. I have copied their portamenti and recorded myself performing theese phrases in style of each violinist. By doing this I have learnt new ways to use shifting on the violin for expressive purposes and realized how much there is to learn by imitating your predecessor..

Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see.

Syftet med den här analysen är att ta reda på hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien använder vi oss av en narrativ metod, där vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angående deras identitet med utgångspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar även analysformatet och jämför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn på Israel/Palestina-konflikten..

This essay constitutes an attempt to expose, with reference to contemporary animal research, the limits of Martin Heidegger?s concept of the being of animality in Die Grundbegriffe der Metaphysik (1929/30) and to propose some possible ways to think, within the philosophical style of this particular work, the being of those animals that most distinctly transcends Heidegger?s concept. The essay seeks to address the following question: Do the results of contemporary animal research expose ways of being within animality that withdrawal from Heidegger?s concept of the being of animality in general, and if so, how should we think these new ways of animal being? The motivation to ask this question, I argue, are immanent to Heidegger?s thinking in at least three ways: 1) Because of his standpoint that philosophy cannot, in any meaningful way, create an ontological concept of animality without an orientation towards the results of the positive sciences; 2) Because of the unfinished and tentative character of Heidegger?s analysis, a character that is such that it should be seen, according to Heidegger himself, as an essential point of departure for further thinking; 3) Because of Heidegger?s view that the being of the animal are such that it involves the withdrawal of this very being from any originary access, a withdrawal that necessitates an infinite return to the question concerning the being of the animal. The essay wants to be a continuation of lines that are present in Heidegger?s open-ended thought on this theme rather than to be an external critique that approach the text, which is most often the case, as a closed point of view which we are forced to affirm or reject.

 Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier.

Denna undersökning är en kritisk textanalys av fem nyhetsartiklar skrivna av Nathan Shachar, Dagens Nyheters utrikeskorrespondent i Mellanöstern. Analysen är en undersökning av hur ansvar, här undersökt i termer av ergativitet, fördelas mellan parterna Hamas och Israel. Syftet med analysen är att ta reda på om en part tillskrivs mer ansvar än den andra för den pågående konflikten i området. Resultatet visar att Hamas i texterna är en drivande och påverkande deltagare, dubbelt så ofta som Israel. Hamas är också utsatt för påverkan dubbelt så många gånger som Israel.

This essay deals with the political upheavals which occurred in Japan with the Meiji Restoration of 1868 and its impact on the Samurai Class. This transitional period in Japanese history is portrayed in the film The Last Samurai from 2003, and it's the comparison between this Hollywood production and the current research on the subject on which this essay focuses. Two key figures who are portrayed in the film are Nathan Algren (Tom Cruise), an American soldier from the Indian Wars of the 1860/70s who travels to Japan to quell the Samurai rebellion but ends up in captivity; only to learn their codex of honor and way of life and eventually become a Samurai himself. The other character calls himself Katsumoto (Ken Watanabe) and becomes the representative of the Samurai's struggle for their existence. Their friendship and cultural exchanges will remain a cornerstone throughout the film.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

?Vi vilja vara svenskar!? svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten ? han ville vara svensk.